Skip to main content

Livets egen kompass

« WeCare blogg | Juni 1, 2022 |
Livsstil
Livets egen kompass

Vem vill jag egentligen vara? Hur vill jag leva mitt liv? Och hur vill jag leva med min diabetes? Stora frågor som är viktiga att fundera över. Stora frågor som också kanske har dykt upp extra mycket under de senaste två åren när vårt vanliga liv har begränsats mycket på grund av Corona-pandemin. Frågorna är också ständigt aktuella när du lever med diabetes.

Inom terapiformen Acceptance and Commitment therapy (ACT) lyfts frågor kring livets djupare mening. Att acceptera det vi inte kan förändra, ofta våra tankar och känslor och/eller en kronisk sjukdom, och istället fokusera på det som vi kan påverka - det är en nyckel till ett vitalt liv. Vi behöver fundera på hur vi egentligen vill leva. Om allt var möjligt och vi inte styrdes av rigida tankemönster eller sociala normer - hur skulle vi då vilja ha vårt liv? En skyddande faktor för psykisk ohälsa, under pandemin, har varit förmågan till flexibilitet och att kunna njuta av de små sakerna i vardagen t ex relationer, detta bör vi fortsätta att göra.

Ett hjälpmedel i att fundera på livets mening är något som kallas för Livskompassen. En livets kompass som hjälper dig att finna riktning i livet, varje dag och när det stormar som mest.
Tänk dig att du står i mitten och runt om dig finns vägar riktade mot livets stora områden. Områdena jag tänker på är vänskap, kärleksrelation, föräldraskap (om du är förälder), arbete/sysselsättning, utbildning, fritid, egen hälsa/självomhändertagande, samhällsengagemang, andlighet samt familjerelationer. Som Alice i Underlandet brukar säga: ”Vi behöver veta vart vi är på väg, för annars spelar det ingen roll vart vi går”. Vi människor mår som bäst om vi har en balans mellan de olika områdena.

blog

Du kan börja att skriva hur du skulle vilja leva ditt liv inom de olika områdena. Fyll i din egen kompass. Vem vill du vara som dotter/son/vän? Hur skulle du önska att ta hand om dig själv genom livet? Vad skulle kännas meningsfullt på arbetet eller på fritiden?
Försök att inte styras av status eller materiella ting utan av det som verkligen skapar en känsla av meningsfullhet och vitalitet. Ofta är det relationer, stunder av närvaro, natur. Men det finns inget rätt eller fel här.

Tänk också på att diabetesen är med dig på livets resa och fundera på hur du vill förhålla dig till din diabetes genom livet. Eller ditt barns diabetes. Hur kan du med diabetesen i ditt liv får så god livskvalitet som möjligt? Vad kan du påverka? Vad för känslor och tankar behöver du kanske omfamna och acceptera som en del av dig? Behöver du möjligen fundera på balansen mellan full kontroll/ perfekta blodsockervärden och att göra saker som du skulle må bra av, om du tänker mer på psykisk hälsa och välmående.

Vad som är den rätta vägen beror på de långsiktiga konsekvenserna enligt ACT och funktionell kontextualism. Det finns något som kallas för pragmatiskt sanningskriterium; ”det sanna är det som fungerar, utifrån långsiktiga mål”. En fråga att ställa sig är således att fundera på hur du skulle vilja se tillbaka på ditt liv om 30 år eller när du blir äldre. Hur hade då velat se tillbaka på ditt liv? Är det något du gör idag eller inte gör som du tror att du då kommer att ångra? Finns det skäl att redan nu ändra på livet eller på prioriteringar för att inte ångra sig då, när det kan vara för sent? Kanske korrigerar du din kompass efter att ha funderat mer på dessa frågor.

Strävan efter lycka gör oss ofta olyckliga. Jämförelse med andra lika så. Att hitta sin egen väg kan motarbeta detta och kan hjälpa oss att göra det rätta oavsett känslor eller relaterat till hur andra lever sitt liv. Fokusera på vad som fungerar för dig utifrån dina långsiktiga mål i livet.

Det är också bra att stryka alla ”måsten” och istället fokusera på att välja saker utifrån livskompassen. Det ändå vi egentligen måste göra är att välja och välja bort, tänker vi så blir det ofta lättare att ta rätt steg i vardagen och i livet.

Boktips: Lyckofällan av Russ Harris.

Skrivet av Sara Hammer
Leg psykolog
Mamma till dotter med typ 1 diabetes